Livmoderinflammation hos tikar

Pyometra, det vill säga varig livmoderinflammation, drabbar ungefär var fjärde tik före tio års ålder. Hur vanlig sjukdomen är skiljer sig dock åt mellan olika raser. Berner sennen och rottweiler är till exempel i högre grad drabbade än tax och schäfer.

Oftast är det medelålders och äldre tikar som insjuknar, men det händer även att riktigt unga tikar blir sjuka. Av de tikar försäkrade i Sveland Djurförsäkringar som behandlats för pyometra är nästan hälften mellan sju och nio år då de insjuknar. Orsaken till varför hundar i så hög grad drabbas av pyometra är komplex och inte helt klarlagd. Eftersom vissa raser drabbas oftare än andra misstänker man att det finns någon form av ärftlighet, men hur den i så fall ser ut är inte fastställd. Andra orsaker som tycks spela in i de bakomliggande orsakerna till sjukdomen är hormonell påverkan och även tikens immunförsvar. Hundar har efter löp höga halter av hormonet progesteron för att gynna foster och bibehålla dräktigheten. Progesteronhalten är dock hög efter löp även hos tikar som inte parats eller blivit dräktiga och livmoderslemhinnan riskerar då att istället bli en gynnsam miljö för bakterier. 

Rätt diagnos viktig
Alla sjukdomstillstånd i livmodern är inte pyometra. Sjukdomar som till exempel cystisk endometriehyperplasi (när livmoderslemhinnan är förtjockad och har små cystor) misstänks kunna öka risken för att utveckla pyometra. Det är dock inte helt klarlagt och inte alla hundar med cystisk endometriehyperplasi har samtidigt pyometra. 
Ett annat sjukdomstillstånd som man misstänker kan vara ett förstadie till pyometra är hydrometra. Hydrametra betyder att det finns vätska i livmodern. Livmodern är dock inte inflammerad och ibland försvinner vätskan av sig själv. Viktigt om en tik diagnostiseras med någon av ovanstående sjukdomar är att noga följa upp tiken och eventuellt kastrera tiken i förebyggande syfte.

Upptäcka och förebygga 
Att en tik har fått valpar verkar ge ett visst skydd mot livmoderinflammation. Hur stort det skyddet är går dock inte att klargöra och enbart ett eventuellt skydd mot pyometra är därför inget skäl att låta tiken få valpar. Det enda säkra sättet att undgå livmoderinflammationer är att kastrera tiken. Vill du inte kastrera din tik är det viktigt att vara uppmärksam på om hon uppvisar eventuella sjukdomssymtom. Några symtom på att en tik har drabbats av pyometra kan vara flytningar (oftast illaluktande), feber, trötthet eller nedsatt allmäntillstånd, ökad törst och urinering, kräkningar, diarré, ont i magen och ovilja att röra sig. Symtomen kan dock vara luriga och sjukdomsförloppet kan se väldigt olika ut. Vissa tikar insjuknar snabbt och blir fort mycket dåliga, medan andra antagligen går med en begynnande inflammation under en längre tid utan att visa några symtom. 

Stor prisvariation för operation
Ibland klarar tiken själv av att bekämpa eventuella bakterier som fått fäste i livmodern utan att det utvecklas till en pyometra och ägaren märker oftast inte ens att hunden haft en infektion. Om hunden får pyometra måste den behandlas antingen genom att livmodern och äggstockarna opereras bort eller med mediciner. Vid behandling med mediciner är risken stor att problemen återkommer under nästa löpcykel, men det kan vara ett alternativ för en värdefull avelstik som man vill försöka para på nästa löp.

Kostnaderna både för operation och medicinsk behandling av pyometra kan bli höga. Självklart spelar det in hur sjuk tiken är och om hon till exempel måste ligga inlagd på klinik under flera dagar för behandling och smärtlindring. Jouravgifter kan även de göra att kostnaderna skjuter i höjden. Jouravgift förekommer inte enbart på helg eller kvällstid, utan ibland även på dagtid när det gäller akuta veterinärbesök. Här kan du läsa mer om veterinärkostnader för hund.